celeritas

Nu märks det att intro-tiden på jobbet är över. Jag vet inte om jag verkligen tycker om att ha ansvar. Det skulle vara så bekvämt att bara följa direkta order och inte behöva tänka själv. Men jag antar att ett jobb har ett mycket kortare bäst före-datum om det inte bjuder på utmaningar.

Jag har i alla fall kunnat omplacera vissa arbetsuppgifter till nya ägare så nu känns morgondagen mindre stressig.

Kontoret känns som ett andra hem nu, jag har den där trygga hemma-känslan när jag sitter där. Det följer väl av att jag tillbringar så mycket tid där men även av alla egna småsaker jag har där. Jag har en stark äganderättskänsla om man säger så. Jag hör hemma där mina ägodelar är. Jag gillar det där att deras uppgift här i världen är att finnas där för mig och mina olika behov. "At your service, fröken." Och utan mig skulle de vara meningslösa, jag är allt de har. Jag är deras älskade gud.

Om de nu inte nattetid dansar och skrålar och kastar pil på en bild av mig förstås.

Förutom ovanstående funderar jag på varför Eskobar inte gick vidare igår. De var väl ändå bäst?

När vi ändå var inne på ämnena gravida magar och bio måste jag ju tillägga att även Juno måste ses!! Till skillnad från Sweeney Todd är det en feel good-rulle. Popcorn passar bra. Tilltugg passar alltid bra.  =)

I don't see what anyone can see in anyone else but you.

För någon vecka sedan blev jag utmanad att skriva sju sanningar om mig själv. Nu har jag, efter att ha fått lägenheten ommålad samt tillbringat en helg i Sthlm, till slut tillgång till en dator med internetanslutning och kan därmed göra rätt för mig. Here it comes.

1. Jag är klantig. Det kanske inte är någon nyhet för de som känner mig, jag vet inte. Däremot är det en nyhet för mig. Det är inte förrän jag nu har någon som lever tätt inpå mig i vardagen, villig att kommentera vid misstag, som jag märker att saker lätt glider mig ur händerna. Dålig koordinationsförmåga, det är det jag lider av.

2. Artighetsfrågan "Hur är det?" brukar av någon anledning göra mig ställd. Jag har inte det reflexmässiga varet "Bra, själv då?" inbyggt, utan jag måste alltid tänka efter ett tag och komma på något som står fel till med mig. Att jag har ont i tumme efter ett paper cut kanske, eller att jag bränt mig på tungan. Någonstans gör det säkert ont. Dessutom brukar jag inte fråga tillbaka.

3. Jag har en fetisch. Jag har haft den länge. Den är så otroligt vågad att ni som törs får läsa den i en fotnot*.  ;-)

4. Jag har läst sjukt många Harlequinromaner i mina dar. Mor har några bokhyllor fulla. (Det var faktiskt ett rimligt alternativ till en romantisk komedi, det tog ungefär lika lång tid och man kunde alltid ha sin favorithunk i huvudrollen.)

5. Ett av mina lösenord, som jag skapade när jag var ung och som har hängt med sen dess, är byggt på trivia-kunskap om in gamla idol och kärlek Ronan Keating. Han är därför fortfarande med mig dagligdags.

6. Jag är en martyr till själ och hjärta. Sätt mig i en position där jag kan känna mig som offret och jag kommer att lida och bli bitter och älska det. Ett karaktärsdrag att vara stolt över minsann...

7. Den här listan satt jag och funderade ut på arbetstid. Det tog rätt lång tid.




* Vita mjukisbyxor. Barfota och barbröstad till det förstås. A-som-i-Amour passar väldigt bra i sina vita... Hmm, hoppas att han kommer hem snart.