Hösten och ansiktet
Det blir praktik på upphandlingsenheten på landstinget i Eskilstuna i höst. Jag har nu slutligen fått nej från Örebro kommun, det finns inte plats för mig hos dem. Istället blir det två timmars tågresa om dagen. Men det ska man väl stå ut med i en termin hoppas jag.
Vad har mer hänt? Jag sitter mest inne och gömmer mig idag. Jag är rödprickig i hela ansiktet, det ser inte vackert ut! Det kliar en del också och känns som något slags allergisk reaktion. Vad har jag gjort? Igår drack jag mjölk som smakade illa. Jag hade druckit några klunkar precis innan jag pussade lite på Andreas och undrade vad tusan han hade ätit - några äckliga nötter? Men nähä, det var mjölken. Och nu är Andreas mamma på väg hit. Typiskt. Jag har aldrig varit i form när jag träffat henne... Malin "Nötkärnan" Andersson.
Hmm, jag hoppas det är mjölkens fel. Om inte måste det nästan vara den där nya chokladen jag åt igår och det vore inte bra för den vill jag ju kunna äta upp...
Det var det.
Vi (Marie och jag) hann med Eiffeltornet, Monets trädgårdar i Giverny, Versailles, La défense (Paris Manhattan), Montmartre med Sacre Coeur, snabba tittar på klassikerna som Triumfbågen och Notre Dame, samt självklart shopping. Dessutom gick vi på kabaret. Cancan. Livets fulla dos av bara kvinnobröst.
MEN det var skönt att komma hem. Till en ny tvåa faktiskt, med noll kronor i hyra. Huruvida hyresvärden kräver andra tjänster i ersättning återstår att se. A bargain oavsett, det är min syn på saken.
En vecka kvar till Finspång och sommarjobb.
Bort
Mina favvo-ninisar
Hemma för omladdning
Den senaste veckan har varit intensiv och attans trevlig. Det kändes fullkomligt naurligt att träffa Andreas familj och han passade alldeles utmärkt i Finspång också. Istället var det min kropp som krånglade. Kattframkallad strupåtsnörning, sötsaksframkallat illamående, värmeframkallat svimningsanfall, mm. Dessutom äter jag för tillfället penicillin. Halva benet och foten har varit helt uppsvullen på grund av ett infekterat insektsbett eller vad det kan vara. Jag har fått halta fram.
Måste bara få skryta med hur duktig jag har blivit -> jag kan svälja de där gigantiska penicillintabletterna! Det hade jag aldrig trott för nåt år sedan. Men en smula obehagligt är det allt.
Håller tempot uppe
Nu dröjer det ett tag till nästa inlägg. Jag kommer vara bortrest hela veckan nämligen. Idag sticker vi till Strömsholm, imorgon vidare till Gävle, vi kommer hem en sväng på torsdag och åker sedan till Finspång på fredagen, åter söndag kväll. Japp. Det vankas student för en lillebror i Gävle och först ska den stolte fadern hämtas upp i Strömsholm. Jag har blivit lovad en rundtur bland hästarna också. (Inte hans hästar då utan de vid den stora ridskolan där.) I Finspång är det den årliga släktkampen som lockar. Lite lekar och umgänge. För pojken blir det uppåt 30 släktingar att tampas med, det kommer bli intressant. Han har ingen aning om vad som väntar honom! ;-)
"Hur länge är det ni har träffats nu igen?!" pikar ni kanske. Äsch, petitesser... Följer vi inte med varandra blir det ju en vecka isär och det passar sig inte riktigt. Inte med en Frankrikeresa och en sommar i Finspång coming up.
Grattis till alla som har/får sommarlov nu! That's nice!
So long, farewell, auf Wiedersehen, adieu!
(Vi hann även avverka en film - Little miss Sunshine. Den handlar om en rätt udda familj som eskorterar minstingen Olive till Kalifornien för en skönhetstävling. Den är helt underbar och rekommenderas varmt! När vi sett klart och stängt av filmen hamnade vi mitt i Familjen Addams på tv och var tvungna att titta på den också. Efteråt kommenterade Marie hur normal hon kände sig helt plötsligt, efter dessa två filmer. Hon sa det som att det var nåt positivt, jag kände mig snarare tråkig...)
Stärkande nyheter trots allt
En fullspäckad helg har det varit/är det. Bara roligheter. Nästa vecka blir också rätt fullspäckad. Mer om det nån annan gång, nu ska jag sticka.
