celeritas

... jag hade en stor lägenhet, en sådan där med jättehögt i tak, med stora, höga fönster inramade av riktigt maffiga gardinlängder och stora tomma golvytor, då skulle jag vilja ha dessa:

Halo, ett passande namn. Urläckra! 

Moire. Massvis av dem.

O'clock, den maffigaste klockan e-v-e-r!

Egentligen trivs jag ju dock med pyttiga små hem som är lätta att överblicka. Idag har jag legat utsträckt på min sköna matta och tittat ut över dammet samtidigt som jag lyssnat på sommarpratarna Ola Salo och Fredrik Lindström. Det är en stor fördel med ett litet hem - det är inte särskilt betungande att städa det. En annan fördel - man kan höra vad sommarpratarna säger vart i lägenheten man än befinner sig. 

Nu ska jag sova. För att ni inte ska missförstå ovanstående ska jag kanske först tillägga att jag inte städade idag. Jag kan se att något sådant annars skulle kunna tolkas in i mina ord. 

Men det gjorde jag alltså inte. Städade, det vill säga. Jag låg bara på golvet och tänkte på hur icke-betungande det vore att göra det, om jag skulle göra det.